Fråga: Person-z upprättar ett gåvobrev(1) med förbehål vid överlåtelse av fastighet till person-x och person-y. Person-y överlåter i sin tur sin del av fastigheten till person-a och person-b och upprättar nytt gåvobrev(2) med nya förbehåll.
Både person-z och person-y avlider.
Hur giltiga är förbehållen i gåvobrev(1) och gåvobrev(2) för person-a och person-b?
Svar från AI:
Hej!
För att förstå hur förbehållen i gåvobrev(1) och gåvobrev(2) gäller för person-a och person-b, behöver vi först förstå hur gåvobrev och förbehåll fungerar enligt svensk lag.
Gåvobrev och förbehåll
Ett gåvobrev är ett juridiskt dokument som bekräftar att en gåva har överlåtits från en person till en annan. I vissa fall kan givaren inkludera ett förbehåll i gåvobrevet. Ett förbehåll innebär att givaren behåller vissa rättigheter eller förmåner, trots att gåvan har överlåtits.
Förbehåll i gåvobrev(1)
I det här fallet har person-z upprättat ett gåvobrev med förbehåll vid överlåtelse av fastighet till person-x och person-y. Om person-z avlider, gäller förbehållen i gåvobrevet fortfarande för person-x och person-y, så länge de är tydligt angivna i gåvobrevet.
Förbehåll i gåvobrev(2)
När person-y
The content available on our site is the result of the daily efforts of our editors. They all work towards a single goal: to provide you with rich, high-quality content. All this is possible thanks to the income generated by advertising and subscriptions.
By giving your consent or subscribing, you are supporting the work of our editorial team and ensuring the long-term future of our site.
If you already have purchased a subscription, please log in
Nyttjanderätts giltighetstid samt skydd vid överlåtelse
Lawline svarar
Svaret beror på vilken typ av nyttjanderätt det rör sig om. De vanligaste nyttjanderätterna är tomträtt (nyttjanderätt till fastighet (mark) på obestämd tid mot vederlag), kooperativ hyresrätt (nyttjanderätt till bostad (hus) upplåten av kooperativ hyresrättsförening på viss tid (bestämd eller obestämd) mot vederlag), hyra (nyttjanderätt till hus eller del av hus på viss tid mot vederlag), arrende (nyttjanderätt till mark på viss tid mot vederlag), benefika upplåtelser (nyttjanderätt till mark eller hus på viss tid utan vederlag), partiell nyttjanderätt (nyttjanderätt som inte ger exklusiv besittningsrätt till (del av) fastighet). När det gäller upplåtelsetiden regleras detta i 7 kap 5 § Jordabalken (JB, ). Huvudregeln är att nyttjanderättsavtal är bindande i 50 år. Detta är bindande och kan inte avtalas bort och tiden börjar räknas från det att avtalet ingås, även om det börjar nyttjas först senare. Undantag görs för jordbruksarrende samt upplåtelse av nyttjanderätt inom detaljplanelagt område för vilka en bindningstid kan vara max 25 år. Ytterligare undantag görs för skogsavverkning vilket gäller i 5 år s
.
.