Public service
Public service (i allmänhetens tjänst, allmännyttig, allmänradio eller allmän-tv[1]) är en radio- eller tv-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud genom att företaget i fråga har ett avtal med staten rörande bolagets innehåll. I Storbritannien innefattar public service broadcasting eller public broadcasting[2] licensfinansierade British Broadcasting Corporation, BBC[3], och S4C, Channel 4, en statligt ägd kanal med helt kommersiell finansiering, samt de privata bolagen ITV, STV, UTV och Channel 5[4]. Sändningstillstånden regleras av den brittiska myndigheten Ofcom, som i gengäld kräver att vissa tv- och radiobolag uppfyller vissa krav som en del i sändningstillstånden. Innebörden av public broadcast har dock olika betydelser i olika länder.
Den förste generaldirektören för BBC, John Reith (–), menade att bolagets uppdrag var att informera, utbilda och underhålla publiken (inform, educate and entertain).[5][6]
Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av någon myndighet, som syftar till att reglera programutbudet hos programkanalerna, även de programföretag som verkar på en
Public service
Service(s) provided to all members of a community
Not to be confused with Civil service, a sector of government composed mainly of career service personnel who are hired rather than elected.
For other uses, see Public service (disambiguation).
A public service or service of general (economic) interest is any service intended to address specific needs pertaining to the aggregate members of a community,[1][2] whether provided directly by a public sector agency, via public financing available to private businesses or voluntary organisations, or provided by private businesses subject to a high level of government regulation. Some public services are provided on behalf of a government's residents or in the interest of its citizens. The term is associated with a social consensus (usually expressed through democratic elections) that certain services should be available to all, regardless of income, physical ability or mental acuity. Examples of such services include the fire services, police, air force, paramedics and public service broadcasting.
Even where public services are neither publicly provided nor publicly financed, they are us
Är det verkligen public service vi vill ha?
Det går inte undvika en känsla av kollektivanslutning till ett kanalutbud som allt färre konsumerar.3 Detta innebär att missnöje med utbudet eller med kostnaden måste gå genom de politiska partierna för att få effekt, vilket i sin tur stärker de partier som är negativa till public service. Förtroendet för SVT och SR är lägst hos personer som sympatiserar M, KD och SD, som i dagsläget har stöd av cirka 44 procent av befolkningen (enligt Förtroendebarometern från Kantar Sifo och SCB i november ).
Ökade intäkter
Varför har det blivit så här? Fredagen den 13 juni förlorade Radiotjänst AB sin kamp mot lagen efter domslut i Högsta förvaltningsdomstolen. Från mars drev företaget en kampanj för att all internetansluten utrustning – datorer, mobiltelefoner och surfplattor – skulle anses vara tv-mottagare för vilka innehavaren var skyldig att betala radio- och tv-avgift. Potentiellt hade intäktsökningen kunnat uppgå till en knapp miljard kronor per år för de hushåll som då inte betalade avgiften om dryga 2 kr per år.
Vid kampanjens slut hade den lett till ungefär miljoner i ökade intäkter och till att stora samhällsgrupper alienerades, k
Tiden börjar rinna ut för public service
Journalistförbundet: Ska du lyssna på fler än SD, kulturministern?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad
DEBATT. Tiden börjar rinna ut för kulturminister Parisa Liljestrand att hitta bred politisk förankring i public service-frågan.
Från Journalistförbundet vädjar vi till kulturministern: Lyssna åtminstone på Ekonomistyrningsverket – det är det minsta vi kan begära.
I maj ska kulturministern lämna över propositionen med ”en lag om public service och riktlinjer för verksamheten ” till riksdagen. Det betyder att en lagrådsremiss kommer att presenteras relativt snart. Bråda dagar på kulturdepartementet med andra ord.
Totalt inkom det hela remissvar på Göran Hägglunds utredning ”Ansvar och oberoende - public service i oroliga tider”.
Å ena sidan är det många synpunkter att ta ställning till, å andra sidan är de ganska samstämmiga. Precis som Journalistförbundet menar många remissinstanser att det är bra att public service föreslås behålla sitt breda uppdrag.
Men många med oss frågar sig också, hur ska verksamheten finansiera
.