Kan tidigare fruktade komplikationer

Behandlingen vid IBD varierar utifrån sjukdomstyp, d v s ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, inflammationens utbredning, sjukdomens svårighetsgrad och vid Crohns sjukdom även sjukdomens karaktär - stenoserande och fistulerande sjukdom kräver särskilda terapeutiska överväganden. Vidare bör patientförutsättning, ålder, samsjuklighet och annan läkemedelsbehandling tas i beaktning vid val av läkemedelsbehandling. Behandlingsriktlinjerna nedan avser därför ett urval av typfall.

I syfte att öka kunskapen om sjukdomarna och förbättra vården av patienter med IBD i Sverige bör alla patienter med IBD och all behandling av sjukdomarna registreras i det nationella kvalitetsregistret ”the Swedish national quality register for IBD” (SWIBREG).

Underhållsbehandling vid Ulcerös kolit

Klass av läkemedel

Preparat

5-aminosalicylsyra

Mesalazin (Asacol, Mezavant, Pentasa, Salofalk, Mesalazin Orion)

Olsalazin (Dipentum)

Balsalazid (Colazid)

Sulfasalazin

Sulfasalazin (Salazopyrin, Salazopyrin EN)

Tiopurin

Azatioprin (Imurel, Azatioprin)

6-merkaptopurin (Puri-nethol)

TNF-hämmare

Infliximab (Remicade, Inflectra, Remsima, Zessly, Flixabi)

Adalimumab (Humi

Graviditetskomplikationer kopplas till hjärt-kärlsjukdom i familjen

– Våra resultat visar att risken för hjärt-kärlsjukdom efter en graviditetskomplikation inte enbart beror på själva graviditeten, utan kan påverkas av gener och miljöfaktorer, säger försteförfattaren Ängla Mantel, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.  

Fynden tyder på att kvinnor med graviditetskomplikationer, och deras systrar, kan ha nytta av förebyggande insatser för hjärt-kärlsjukdom.  

– Det kan vara viktigt att identifiera dessa kvinnor tidigt för att erbjuda förebyggande behandling mot graviditetskomplikationer samt livsstilsråd och uppföljning avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Ängla Mantel. 

Studien finansierades av SFOepi vid Karolinska Institutet och Hjärt-Lungfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter. 

Publikation

“Adverse pregnancy outcomes, familial predisposition, and cardiovascular risk: a Swedish nationwide study”, Ängla Mantel, Charlotte Lindblad Wollmann, Jonas Faxén, Anna Sandström, Hanna Mühlrad, Olof Stephansson, European Heart Journal, online 7 februari , doi: /eurheartj/ehae 

Hjärtsjukdom efter svår graviditet kopplas till genetisk risk

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Det är känt sedan tidigare att komplikationer under en graviditet, som högt blodtryck och för tidig förlossning, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men det är mindre känt om sambandet kan förklaras av faktorer inom familjen.

Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt detta genom en registerstudie av kvinnor som födde sitt första barn mellan och i Sverige. I studien ingick kvinnor med komplikationer och även deras systrar som hade haft normala graviditeter. En kontrollgrupp som inte var släkt med kvinnorna ingick också.

Forskarna jämförde sedan risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Gener och miljöfaktorer bidrar

Studien visade att även systrarna hade nästan 40 procent högre risk att drabbas a

Graviditetskomplikationer kopplas till färre barn – ny svensk studie avslöjar mönstret

Komplikationernas påverkan på fertiliteten

Totalt drabbades 3,5 procent av förstföderskorna i studien av allvarliga komplikationer som hjärtproblem, brusten livmoder eller psykiska tillstånd. Dessa kvinnor var upp till 50 procent mindre benägna att skaffa fler barn jämfört med de som inte drabbats.

"Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt," säger docent Neda Razaz, studiens sistaförfattare, i ett pressmeddelande.

Även andra komplikationer som stroke, akut njursvikt och havandeskapsförgiftning hade en tydlig koppling till lägre sannolikhet för fler graviditeter. Kvinnor som behövt respiratorvård var 40 procent mindre benägna att få fler barn.

Behovet av uppföljning och stöd

Forskarna jämförde resultaten med kvinnornas systrar för att utesluta gemensamma familjefaktorer.

Resultaten indikerar att orsakerna kan vara multifaktoriella, inklusive traum

.