Lappmarken
Lappmarken är en sedan medeltiden förekommande benämning på delar av norra Skandinavien och Finland, särskilt de områden som under historisk tid har bebotts av samer. Området i fråga motsvarar huvudsakligen vad som idag kallas svenska Lappland och finska Lappland.[1] Även nordöstra Norge, främst Finnmark fylke, har ingått i Lappmarken.
Lappmarksbegreppet
Det första skriftliga belägget för ordet lappmark är i ett brev av kung Magnus Eriksson , där han utfärdar bestämmelser om "the landzender wårtt Rijkes som vidh Helsingeland och Ångermannaland liggiandes äre, benemdh Laepmark". I brevet fastslogs att alla "som åå Christo tro, eller till Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark och ägor i Lappmarken, under förutsättning att de betalade skatt till kungen och brukade Hälsinglands lag och sedvänjor (Hälsingelagen).[2][3]
Ordet har använts på olika sätt under olika tider. Ursprungligen betecknade det helt enkelt det område som dominerades av mer eller mindre nomadiserande samer, till skillnad från den odlade bygden. Samerna kallades på den tiden för lappar vilket ledde fram till begreppet Lappmarken. I och med års
Lappmarken
Old Swedish name for a region in northern Sweden and Finland
Lappmarken was an earlier Swedish name for the northern part of the old Kingdom of Sweden inhabited by the Sami people. In addition to the present-day Swedish Lapland, it also covered Västerbotten, Jämtland and Härjedalen, as well as the Finnish Lapland. As a name, it is related to Finnmark, an old Norwegian name for the Sami area. "Finn" and "Lapp" are mutually exchangeable old names for the Sami people, although the latter is sometimes deemed offensive.
Already in the Middle Ages, Lappmarken consisted of "lappmarks" whose Sami people were loosely governed either by the crown or birkarls. The purpose of lappmarks was largely colonial in nature. Originally, each consisted of a river valley with its surrounding areas from the Gulf of Bothnia up to the fjelds. The first lappmarks were:[citation needed]
The state tightened control over Lappmarken in the 17th century with the downfall of the birkarl system and establishment of the state controlled towns. The county of Norrland was established in for the state administration on the region while the parallel concept of Lappmarken continued
Åsele lappmark
Åsele lappmark, före omkring Ångermanna lappmark, är en historisk så kallad lappmark i södra Lappland, Västerbottens län, kring Ångermanälvens vattenområde.
Åsele lappmark omfattar nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner och Tåsjö socken.
Historia
I talets fogderäkenskaper användes inte ordet lappmark om detta område, utan man talade i stället om "Lapparne uti Ångermanneland", "Skattelappar, som under Ångermanland liggiandes äro" eller liknande. När lappfogden Karl Unesson gjorde upp en förteckning över områdets skattebetalande samer talade han om "Ångermanne Lapper", men nämnde inte ordet lappmark. I en fullmakt till Unesson från talas dock om "Lapperne uthi Angermanne Lapmarck".
Fram till hörde fjällområdet i nuvarande Vilhelmina och Dorotea kommuner till den historiska lappbyn Laisbyn som var en del av Pite lappmark. Som Ångermannalappar betraktades således bara skogssamerna från Kultsjön och längre ned i landet, ända in i nuvarande Västernorrlands län. Periodvis hade man en egen lappfogde, periodvis erlade man skatt tillsammans med samerna i Ume lappmark. Under talets sista år infann sig ångermannalap
Lycksele lappmark
Lycksele lappmark, före Ume lappmark eller Umeå lappmark, historisk lappmark i södra Lappland, Västerbottens län kring Umeälvens och därmed även Vindelälvens vattenområden.
Lycksele lappmark omfattar nuvarande Lycksele, Malå, Sorsele samt Storumans kommuner i södra Lappland. Området har varit detsamma som Lycksele tingslag.
Historia
Lappmarksbegreppet var under talet inte stabilt i detta område. I fogderäkenskaperna talades om "the lappar, som liggie till Ume och Nordmalings socknar", medan fiskevattnen i lappmarken sades ligga "uthi Cronenes almening uthi all Vesterbotnen". När lappfogden Karl Unesson gjorde upp en förteckning över områdets skattebetalande samer talade han om "Wmå Lapper", men nämnde fortfarande inte ordet lappmark.[1][2]
På Anders Bures karta över Nordkalotten från återfinner man dock beteckningen Uma Lappmarck.[3]
Vid talets början omfattade Ume lappmark ett område motsvarande nuvarande Lycksele kommun samt Stensele församling i Storumans kommun. Före ägde handeln med samerna rum i Granö, den översta bondbyn i Umeälvens dalgång, eller vid kungsgården i Umeå. Det är osäkert om Umeå bes
.