Lokala färgaffären hade inte Kalcinex men rekommenderade Strovels A från företaget A Clean Partner.Helioz skrev:
Kalcinex innehåller främst %-ig fosforsyra vilket är starkare än ättiksyra så det bör vara mer effektivt och kräver kortare appliceringstid. Det är även mer frätande så var försiktig och använd skyddshandskar och se till att du har god ventilation. Får du inget bra resultat med fosforsyran så kan du som nästa steg testa oxalsyra som är cirka ggr starkare än ättikssyran. Den finns i produkter som Kiiltos Klinkerrent.
Vi köpte en flaska och har börjat testa oss fram med olika utspädning/koncentration. Verkar som att det kräver outspädd hos oss. Tar man det så märker man hur det vita i beläggningen "fräser", frigörs.
Kruxet - oavsett medel - för oss, funderar jag, torde väl dock vara hur man avslutar sin behandling utan att lämna någon kvarvarande kalk Med tanke på hur kalkhaltigt vatten vi har så är det ju svårt (omöjligt) att man inte lämnar lite ny kalk efter sig på ytan, om man avslutar med att torka av med en vattenfuktad trasa/svamp. Hur skall man tänka/agera skall man inte avsluta på det sättet (med vattenfuktad trasa) utan handlar det i s
Det finns väl få saker i ens vardag som är så retfulla som att stå under duschen och jaga vattenstrålarna, som sprutar åt alla håll utom på ens frusna kropp.
Kalkavlagringar ökar energikostnaden
Du vet säkert att det beror på att det sitter kalkavlagringar i strilen. Men vet du att dessa avlagringar också ökar dina energikostnader väsentligt!
Om du har kalkavlagringar i husets VVS-system, har du alltså högre energiförbrukning än du egentligen behöver. Detta beror på att avlagringarna har en värmeisolerande effekt, vilket i praktiken innebär att det tar längre tid för vattnet att värmas upp.
Om du har mycket kraftiga kalkavlagringar märker du det på att du aldrig kan få hett vatten ur varmvattenkranen, endast ljummet.
Om man mäter den ökade förbrukningen i procent per millimeter kalkavlagring i rören förstår man effekten av avlagringarna bättre.
Endast 2 millimeter kalkstensavlagringar kräver ungefär 20% mer energi för att få värme och vatten och med 7 millimeter beläggning går det åt % mer energi.
Siffrorna visar tydligt att det inte bara är tålamodet som tar stryk när man har igenkalkade rör utan även plånboken.
1. Regelbunden avkalkning
Om du regelbundet k
Rengöra klinkers
Rengöra klinkers kanske lättare sagt än gjort? Hur rengör man klinkers i badrummet egentligen? Och ännu viktigare, hur tar du bort envisa kalkfläckar på klinkergolv? Oroa dig inte. Vi har täckt allt och lite till i den här artikeln.
Följ de här enkla stegen
- Förbered ditt rengöringskit. Se till att ha följande rengöringsredskap: en mjuk borste, en svamp, en hink med varmt vatten och ett milt rengöringsmedel. Vid kalkfläckar så se till att ha en sprayflaska med lika delar ättika och vatten redo.
- Använd svampen och rengöringsmedlet för att torka av ytan. Glöm inte att rengöra mellan klinkersplattorna i fogarna också. Det är ofta där bakterier och missfärgningar sitter.
- Blir fogarna inte helt rena? Här har vi en artikel om hur du kan få rent fogarna på djupet.
- Kalkfläckar på klinker? Inget problem! För att ta bort kalk på klinkers så blandar du lika delar vatten och ättika i en sprayflaska. Spraya blandningen på fläckarna och låt den sitta i cirka 10 minuter. Skrubba sedan bort fläckarna med borsten.
Nu kanske du undrar, kan man rengöra klinker med ättika? Svaret är ja! Ättika är ett utmärkt naturligt rengöringsmedel som k
Kalkborttagning – steg för steg
Om du inte tar itu med problemet kan du få bestående fläckar som blir mycket svåra att få bort. Bäst är det om du förebygger problemet genom att alltid torka av duschväggarna med en vattenskrapa. Om du redan fått fula kalkavlagringar finns det knep för att bli av med dem.
Kalk – mineraler
Kalk (kalciumkarbonat) är en rest som blir kvar efter att ett mineralrikt vatten avdunstat. I bostäder där vattnet är hårt är kalkavlagringar vanliga. Kalk är som en vit rest som byggs upp i områden som utsätts för vatten, som i badrummet. Själva vattnet avdunstar men inte kalken. Den stannar kvar och stelnar och bildar fula fläckar. Men vad menas egentligen med hårt vatten?
Hårt och mjukt vatten
Vatten benämns med olika hårdhet, ett slags mått för hur stor mängd kalcium- och magnesiumjoner vattnet innehåller. Ju fler joner vattnet innehåller, desto hårdare är det. Det är inte bra med varken för hårt eller för mjukt vatten. Mjukt vatten är exempelvis mer korrosionsangripligt medan för hårt vatten ofta resulterar i kalkavlagringar och utfällningar i ledningar och rör. Vattnets hårdhet benämns med ett tyskt mått för hårdhetsgrad (°dH) där 1°dH motsvarar 10
.