Det finns en massa spännande fiskar både i tångbältet och utanför i vattnet. För att hålla koll på hur sammansättningen av fiskar förändras görs det provfisken. Senast gjordes ett provfiske i Mysingen, utanför Nynäshamn i Stockholms södra skärgård. Nu finns ett antal korta videofilmer som visar vad man kan fånga i sitt nät. En art som fanns med i fångsten var gärs (Gymnocephalus cernuus), även kallad snorgärs, snorpäls eller snorluv . De många namnen med snor i sig hänger ihop med att gärsen har slemfyllda gropar bakom huvudet.
Bland arterna som fångandes i nätet fanns också tånglake, Zoarces viviparus, som är rödlistad. Tånglaken är en stationär art, den vandrar inte över stora områden som många andra fiskar och lämpar sig därför att använda som indikator på miljögifter då den avspeglar tillståndet i vattnet just i närområdet. Den används som indikatorart vid ekotoxikologiska studier, både på cellulär och individnivå, där störningar och påverkan på artens reproduktion undersöks.
En relativt ny introducerad art i Östersjön är svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus. Den hittades första gången utanför Muskö för 7 år sedan, i samband m
Gärs
Gärs[2], gers[3] eller, speciellt i Finland, girs[4] (Gymnocephalus cernua) är en fisk i ordningen abborrartade fiskar som lever i sött och bräckt vatten.[5]
Utseende
Gärsen blir upp till 30 centimeter lång,[5] men den är oftast mindre.[6] Kroppsformen påminner om abborrens, men båda ryggfenorna är sammanvuxna. Ovansidan är fläckig i brunaktiga och grönaktiga färger. Buksidan är blekgul eller brunaktig. Fenorna är inte annorlunda färgade än resten av kroppen men är utrustade med taggar. Huvudet har ett antal slemfyllda gropar, vilket har givit fisken det alternativa namnet snorgärs.[5]
Vanor
Fisken lever i djupare sjöar eller i långsamt rinnande vattendrag, särskilt där botten är lera, sten eller sand. Den kan också gå ut i bräckt vatten.[6]
Gärsen lever av djurplankton samt fiskägg och bottendjur som insektslarver och musslor.[6][7] Den har ett känsligt sidolinjesystem som gör att den kan finna föda nattetid och i grumligt vatten.[8]
Utbredning
Gärsen påträffas i Skandinavien utom större delen av västra Norge.[5] Vidare finns den söder
Snorgärs, med sin karakteristiska form och smak, är en fångande fisk som fångar intresset hos både yrkesfiskare och matlagare. Denna artikel tar oss med på en resa genom snorgärsens värld, dess livsmiljöer, den kulinariska användningen av fisken och några intressanta fakta som gör snorgärs till en unik del av vårt hav. Fånger du hur denna fisk är en delfin av havets mysterier? Låt oss dyka djupt och upptäcka mer.
Snorgärsens habitat och livscykel
Snorgärsen, som tillhör familjen Gadidae, är en fisk som trivs i kalla och tempererade hav. Den finns oftast i Nordatlanten och Östersjön. Den föredrar att vistas i djupare vatten där botten är jämn och rik på näringsämnen. Snorgärsen är också känd för att migrera, vilket innebär att den rör sig för att hitta optimal föda och reproductionställen.
Snorgärsens livscykel pågår över flera år, och under sin tillväxt genomgår de olika stadier som ofta förändrar deras kost och beteende. Från att vara en plättig larv som svävar i vattnet till att växa till en robust fisk som kan väga över 5 kg, kommer snorgärsen att spela en viktig roll i det marina ekosystemet.
En smak av havet i köket
Att laga mat med snorgärs är en del av den skandinavi
Gers eller gärs, kärt barn har många namn. Namnet kommer ursprungligen från fornnordiskan och betyder spjut, antagligen för att fisken har taggar på fenorna. Den lever i nästan hela Skandinavien och hela vägen ner mot Frankrike. Gärs går även att hitta i Sibirien och på vissa platser i USA där inplanteringen emellertid inte gått så bra som man hoppats. Du kanske även har hört fisken kallas för snorgärs, vilket kommer från dess slemfyllda säckar på huvudet och det lager slem som täcker kroppen.
Gärsens utseende
Fisken gärs liknar en abborre eller en gös men skiljer sig åt genom att ha en fläckig ovansida istället för ränder som på abborren. De båda ryggfenorna är på gärsen sammanvuxna och har taggar precis som på sin kusin, abborren. Gärs kan bli uppemot cm långa men ofta är de mindre, cirka cm. Hur stor den blir beror på flera faktorer, främst föda och vattentemperatur.
Gärsens föda
Gärsens föda består mest av smådjur den finner på sjö- eller havsbotten såsom kräftdjur, småmusslor, fiskrom och mygglarver. Den har stora ögon med vilka den också kan se bra i mörkret vilket underlättar i jakten på föda, även på mörka och i grumliga vatten. Ofta letar den också efter föda just n
.