PASS-modellen för att förstå elevers kognitiva styrkor och sårbarheter
PASS-modellen är en vetenskapligt förankrad modell för att förstå hur barns och ungas kognitiva förutsättningar påverkar lärandet och hur de är involverade i kunskapsutvecklingen. PASS refererar till fyra underliggande neurokognitiva processer/förmågor som är involverade i lärandet: ”Planning-Attention-Simultaneous-Successiv processes”.
Dessa kan översättas till fyra förmågor: Planeringsförmåga, Uppmärksamhetsförmåga, Simultan förmåga och Successiv förmåga. PASS-modellen är grundlagd utifrån kognitiv, neuropsykologisk och pedagogisk-psykologisk forskning av forskarna professor Jack Naglieri och professor JP Das. Områden som beforskats med hjälp av PASS-modellen är t ex matematisk utveckling, läs- och skrivutveckling, barns och ungas exekutiva funktioner, elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och unga med annan språklig och kulturell bakgrund, elever med 2E, särskild begåvning, etc.
Kognitiv förmåga och intelligens
Ett mått på IQ är sällan till någon större nytta om målet är att bedöma förmågan att klara sig inom olika områden i vardagen. Resultaten från IQ-test är dessutom ofta svårtolkade eftersom de är mycket ojämna. Det är därför viktigt att inte nöja sig med att bara testa begåvning och få ett mått på IQ. För att kartlägga styrkor och få en uppfattning om vilken hjälp barnet behöver i förskolan eller skolan krävs att man gör någon form av funktionstest.
Exempel på sådana test är Vineland Adaptive Behavior Scale (VABS) och Adaptive Behavior Assessment System (ABAS).
Dåligt arbetsminne är ett problem för de allra flesta som har FAS/FASD. Cogmed är ett av flera minnesträningsprogram som kan vara till hjälp. (Länk till informationsfilm om programmet finns längst ner på sidan.) Under skolåren bör man genomföra minnesträning strukturerat som en del av skoldagen. Att lägga ansvaret för träningen på hemmet fungerar sällan, utan leder ofta till konflikter och frustration som går ut över skolarbetet.
Såväl minnesträningsprogram som olika typer av tester, ovan nämnda VABS och ABAS, kan du läsa mer om i länkarna längst ner på sidan.
Styrkor och hjäl
Vi människor fungerar på olika sätt. I grunden beror det på en kombination av biologi och omgivning. Hjärnan fungerar olika hos olika människor och dess funktion kan påverkas av olika erfarenheter. En del människor har extra svårigheter, som trauma/PTSD, missbruk, neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) eller sjukdomar, som påverkar förmågan att fungera i vardagen. Dessa svårigheter kan också göra det mer utmanande att exempelvis förstå information eller att förändra sitt liv.
Inspiration till detta inlägg har jag fått ifrån boken Motiverande samtal vid autism och adhd av Liria Ortiz och Anna Sjölund (). Det är en bok jag verkligen kan rekommendera alla som arbetar med psykosocialt arbete och mänskliga möten att läsa.
För det första måste vi alla fundera på våra fördomar och förväntningar. Vi måste ha koll på våra normer och inte döma våra medmänniskor för att de är annorlunda (så länge det annorlunda inte är ett problem för dem eller en fara för andra). Vissa beteenden kan framstå som udda men är kanske hjälpsamma för den du möter som att undvika ögonkontakt, röra sig samtidigt som någon pratar eller vilja ha kontakt med bara en i taget. Försök att vara tolerant och an
.
.