Lag () om kallelse på okända borgenärer
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Utfärdad:
Ändrad: t.o.m. SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
Inledande bestämmelser
1 § Om rätt att i vissa fall ansöka om kallelse på okända borgenärer finns bestämmelser i 2 och 3 §§. Bestämmelserna i denna lag gäller också när sådan kallelse sker enligt annan lag eller författning, i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet.2 § När bouppteckning har skett efter en avliden, får efterlevande make, arvinge, testamentstagare, boutredningsman eller testamentsexekutor ansöka om kallelse på den avlidnes okända borgenärer. Var den avlidne gift, får kallelse sökas även på den efterlevande makens okända ämmelserna i första stycket om efterlevande make gäller också en sådan efterlevande sambo som avses i sambolagen (), om denne har begärt att bodelning skall förrättas enligt 8 § samma lag. Lag ().3 § När ansökan om äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända se på okänVad händer på ett borgenärssammanträde?
Ett borgenärssammanträde är ett möte i tingsrätten under en företagsrekonstruktion. Under mötet diskuteras om det finns förutsättningar för att fortsätta rekonstruktionen, som vanligtvis inleddes genom en ansökan från företaget tre veckor tidigare. Du som fordringsägare har rätt att delta vid sammanträdet, men det är inget krav.
Om företaget som genomgår rekonstruktionen har en skuld till dig, får du vanligtvis en underrättelse om sammanträdet från rekonstruktören. Du förlorar inte rätten till betalning för din fordran om du väljer att inte närvara. Däremot ger din närvaro en möjlighet att få mer information om hur rekonstruktionen fortlöper, lyssna på vad andra fordringsägare har att säga och framföra din åsikt till tingsrätten. Om du inte har möjlighet att delta, kan du alltid kontakta rekonstruktören med frågor eller synpunkter.
På borgenärssammanträdet deltar en domare och en protokollförare från tingsrätten, representanter från företaget och rekonstruktören. Ibland tar företaget med sig ombud, anställda eller konsulter. Du som fordringsägare kan delta själv eller skicka ett ombud – glöm inte att ombudet måste ha en fullmakt från di
Vad gör en konkursförvaltare?
Vad gör en konkursförvaltare, hur utses en sådan och vilka huvudsakliga uppgifter har denne i samband med att ett aktiebolag lämnar in en konkursansökan? Om ett aktiebolag befinner sig på obestånd; med det menas att man inte klarar av att betala sina skulder – även sett på en längre sikt. Det är Tingsrätten i den ort man har sitt säte som fattar beslut om konkurs och det är även där som en konkursförvaltare utses.
Frågan om konkurs kan dels ske genom att man själv – som aktiebolag – lämnar in en ansökan – man inser att det egna kapitalet inte räcker till för att betala de löpande kostnaderna och ser samtidigt att man även på sikt kommer att få svårt att få ekvationen att gå ihop. Det kan även ske genom att en borgenär lämnar in en ansökan om konkurs. Borgenär är den som aktiebolaget har en skuld till.
Den första uppgiften som ligger på konkursförvaltarens bord är att reda ut exakt vilka tillgångar och vilka skulder som finns hos företaget. Det andra steget blir att skapa en prioriteringslista över vilka borgenärer som finns och vilka som ska ha betalt först. Betalningen av skulder sker i den bestämda ordningen som konkursförvaltaren lagt upp.
Syftet med konkursinstitutet är att konkursgäldenärens tillgångar ska omhändertas och omvandlas till pengar för att därefter användas till betalning av borgenärernas fordringar under ordnade former. Försäljningen av tillgångarna ska ske på ett för borgenärerna så förmånligt sätt som möjligt och ingen borgenär ska kunna gynnas framför de övriga.
Från och med konkursbeslutet styrs borgenärernas rätt till betalning av fordrans karaktär och den prioritetsordning som föreskrivs i förmånsrättslagen. Nedan följer en sammanfattning av hur konkursförfarandet går till steg för steg:
Konkursansökan och konkursbeslut
Ett konkursförfarande inleds genom att bolaget självt eller någon av bolagets borgenärer ansöker om konkurs vid tingsrätten. För att bolaget eller privatpersonen ska kunna försättas i konkurs ska denne vara på obestånd (saknar förmåga att i rätt tid kunna betala sina skulder och problemet är inte bara tillfälligt).
Tingsrätten fattar därefter beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare som genom konkursförvaltningen ska se till att borgenärernas gemensamma rätt och bästa tillvaratas. I och med konkursbeslutet uppstår vid sidan av konkursbolaget ytterligare en juridisk
.