HENRIK ROMÁN, JOHANNA RINGARP
I den här artikeln tar vi upp grundskolereformens genomförande ur ett kommunalt perspektiv, med särskilt fokus på skillnader mellan stad och landsbygd. Störst uppmärksamhet ägnar vi landsbygdens villkor i samband med genomförandet av reformen. Artikeln bygger på data inhämtade i vårt forskningsprojekt ”Vem har styr skolan?” där vi följer den kommunala skolans och skolpolitikens utveckling – , främst genom att studera kommunerna Stockholm, Tierp och Växjö. [1]. I denna artikel kommer vi dock att ta ett lite bredare grepp och ge exempel även från andra kommuner. Artikeln består av fem delar: Enhetsskoleförsöken; Kommunernas möjligheter att få delta i försöken; Högstadiefrågans lösning – några kommunala varianter; Grundskolans genomförande i Stockholm, Växjö och Tierp; Stad och land – hur skapa en skola för alla kommuner?
Enhetsskoleförsöken
Grundskolan beslutades formellt av riksdagen , men ser vi till genomförandet av reformen kan vi tala om en årig process som startar i slutet av talet och avslutas i början av talet. Statligt initierade försök med enhetsskola av grundskolemodell inleds på allvar , men har ett par kommunala förelöpare redan i
Moderaterna då och nu
Politik. Efter Anna Kinberg Batras avgång har Moderaterna valt en ny partiledare. Men vad är det för parti som Ulf Kristersson tar över? Här är historien om Moderaterna - då och nu.
, partiet bildas:
Det som vi i dag har lärt känna som Moderaterna grundades under namnet Allmänna valmansförbundet (AVF). Partiet grundades av riksdagens olika konservativa grupper i en tid då främst rösträtts- och försvarsfrågor låg i fokus.
AVF:s första ordförande blev Fredrik Östberg (bilden), men partiets två dominerande förgrundsfigurer de första årtiondena var Arvid Lindman (ordförande ) och Ernst Trygger, gruppledare i första kammaren.
, namnbyte:
Första kammarens nationella parti (förstakammarhögern) och Lantmanna- och borgarepartiet (andrakammarhögern), gick samman till Högerns riksdagsgrupp. Den rikstäckande valorganisationen bytte namn från Allmänna valmansförbundet till Högerns riksorganisation.
bytte partiet namn på nytt, till det enklare Högerpartiet.
, blå kamp i röd tid:
Efter tillbakagång under och talen stod högern för en rad framgångsrika val under talet. I extravalet fick man 19,5 procent av rösterna och blev därmed näst största parti.
talet blev
OŠ „Đura Jakšić” Kovin
| OŠ „Đura Jakšić” Kovin | |
|---|---|
| Lokacija | Ulica JNA 34 Kovin |
| Država | Srbija |
OŠ „Đura Jakšić” je jedna od osnovnih škola na području opštine Kovin. Smještena je na adresi Ulica JNA 34, Kovin. Ime je dobila po Đuri Jakšićusrpskomslikaru, pjesniku, pripovjedaču, dramskom piscu i učitelju.
Istorijat
[uredi | uredi izvor]Prva učilišta bila su pored crkava ili manastira, pa je školstvo u Kovinu vezano za ime sveštenika Pane kod koga je nekoliko đaka izučavalo pismenost od - godine. Kovinska škola pominje se još godine u popisu škola. Tadašnji učitelj bio je Arsenije Milošević, đakon, kasnije sveštenik. Nakon proterivanja Turaka godine u popisu zgrada pominju se dve školske zgrade – srpsko-pravoslavna i nemačko-katolička. U srpskoj školi u to vreme učitelj je bio Pavle Josipović iz Rume. Prema zapisu iz godine za pravoslavnu školu je rečeno da je dotrajala, sklona padu, i da postoji potreba za većom zgradom za još najmanje 50 učenika (upisan je bio 51 đak - 45 dečaka i čak 6 devojčica). Od godine škola je imala jedno odeljenje, da bi se broj dece postepeno povećao i godine upisano je učenika. Nastava se već odvijala u novoj školskoj zgradi podignuto
Moderaterna
- Den här artikeln handlar om det politiska partiet i Sverige. För det danska partiet, se Moderaterne. För det åländska partiet, se Moderat Samling för Åland.
Moderata samlingspartiet (M), vanligen Moderaterna, är ett liberalkonservativtpolitiskt parti i Sverige. Moderaterna är efter valet Sveriges tredje största parti sett till antal mandat i riksdagen.[9]Partiledare är sedan 1&#;oktober Ulf Kristersson, som sedan också är Sveriges statsminister.[10]
Moderata samlingspartiet antog sitt nuvarande namn Det ersatte det tidigare Högerpartiet som använts från Partiet grundades som Allmänna valmansförbundet På partiets valsedlar anges partibeteckningenModeraterna.[11] Från valrörelsen till och med april betecknade partiet sig som Nya Moderaterna; detta var dock inte ett officiellt namn.
Partiet har sedan varit det största borgerliga partiet och var det näst största partiet (efter Socialdemokraterna) i alla riksdagsval därefter fram till , då Sverigedemokraterna blev näst störst och Moderaterna tredje störst.
Fram till var fem män som tillhörde partiet eller dess föregångare statsminister. Efter namnbytet har Moderat
.