Dödsstraff i Sverige
I Sverige är dödsstraff helt förbjudet sedan i Regeringsformens 2&#;kap, 4&#;§ med frasen "Dödsstraff får inte förekomma".[1][2]
Fram till början av talet var döden den vanligaste bestraffning för grövre brott, eftersom fängelse var ovanligt. års lag stadgade dödsstraff för 68 olika typer av gärningar. De flesta dödsstraffen har skett genom halshuggning, vilka utfördes av tillförordnade skarprättare eller mästerman som de också kallades. Förrättare av andra sorters avrättning kallades ofta bödel, men orden kan användas synonymt. Halshuggning sågs som en förhållandevis human metod, med begränsat lidande, ifall redskapet var bra nog och skarprättaren var skicklig nog att lyckas vid första försöket. Före fanns det en skarprättare i varje län, men yrket var inte populärt. Inte sällan var bödeln en dödsdömd som fått välja bödelsyrket istället för döden. Missaktningen, förföljelsen och den starka sociala utfrysningen av bödlar ledde till myndighetsåtgärder, såsom att i lag från deklarera att bödeln med familj var i "konungens hägn" och att ämbetet inte fick ses som nesligt.
Dödsstraffet i fredstid avskaffades i Sverige 30 juni (i enlighet med riksdag
Sista avrättningen i Annelöv.
- Bengt Nordahl -
Delinkventerna återfördes till kronohäktet i Landskrona.
I Malmöhus läns landskanslis arkiv finns konceptet till ett brev avsänt till "Commmendants Emb. i Landskrona" den 22 oktober Däri uppges, att Johannes Månsson och Hanna Svensdotter önskat få återvända till kronohäktet i Landskrona och därför skulle forslas dit med nästa fångtransport. Man begär, att det bereds rum åt delinkventerna, att vederbörande pastor anmodas bereda dem till döden, och att Kungl. Maj:ts bifogade utslag "återförväntas med underrättelse om delingkventernas beredelse, på det dag för deras afrättande må kunna bestämmas samt öfriga förberedande åtgärder vidtagas"
Avrättningsdagen fastställd och order utgår till skarprättaren.
Sedan landshövdingeämbetet fått besked, om att Johannes och hans mor ansågs beredda till att undergå dödsstraffet, bestämdes "Onsdagen den 21 instundande Dec. kl 11 f.m. för verkställighet å afrättsplatsen vid Annelöf".
Den 25 nov. utskickas tre brev. Det ena är till konungens befallningshavande i Karlskrona med en bifogad öppen order till skarprättaren Anders Pettersson:
Skarprättaren A.
År dömdes Konrad Petterson Lundqvist Tector och Gustav Adolf Eriksson Hjert till döden för ett dubbelmord i Sörmland. De båda herrarna avrättades genom halshuggning på samma dag, men på olika platser – Gustav Hjert norr om Malmköping, Konrad Tector i Stenkumla på Gotland. Halshuggningen av Konrad gick dock inte som den skulle, publiken svimmade, och möjligen bidrog det till att dessa två avrättningar blev de sista offentliga i Sverige. Vi återkommer till Konrads öde längre fram. Från Jukkasjärvi i norr till Trelleborg i söder finns registrerade platser som kan förknippas med offentliga avrättningar. Många av de en gång så fasansfulla platserna är i dag fridfulla motions- och friluftsområden, rullstensåsar eller har kommit att ingå i stadens årsringar som delar av parker. Några av dem har byggts bort med tiden, andra har lyfts fram med minnesmärken och skyltar. - Att det en gång förekommit offentliga avrättningar på dessa platser känner möjligen delar av den äldre generationen till för att den kan ha fått det berättat för sig i unga år, men de flesta av oss är antagligen helt ovetande om avrättningsplatsernas existens, säger Stefan Sv
På talet började synen på straff att ändras mycket tack vare den banbrytande italienaren Cesare Beccaria som med sin Om brott och straff Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.fick stort inflytande. Umeå universitetsbibliotek har digitaliserat boken, klicka på länken ovan för att läsa. Han och andra upplysningsfilosofer motsatte sig tortyr och dödsstraff vilket så småningom skulle ge resultat. Användandet av dödstraffet minskade i många länder, så även i Sverige. Redan lägger statsminister Louis de Geer fram ett förslag om avskaffande av dödsstraffet men får inte igenom det. Med åren växer motståndet alltmer och utdelas i färre och färre av fallen. Trots den plötsliga återkomsten år är dödsstraffet på utdöende och ska bara utdelas en gång till i Sverige. I KB:s samlingar finns det ett flertal broschyrer – många digitaliserade och möjliga att ladda ner – både för och emot dödsstraffet. Några exempel från och talet är Kainsmärket, eller dödsstraffet belyst af den h. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skrift Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Om dödsstraff och fångvård Länk till annan w
Kungsholmens Fort, som siden har bevogtet indsejli
Kakor på
Motionsrunda på galgbacken
Den sista bödeln
Det utdöende dödsstraffet
Karlskrona
By med historisk arkitektur
Med omkring indbyggere er Karlskrona den største by i Blekinge. Byen breder sig over ca. 33 øer i skærgården og ind på fastlandet. Karlskrona byder på historisk arkitektur og museer samt gode udflugtsmuligheder i skærgården. Og så er Karlskrona den by i Sverige med flest solskinstimer om sommeren.Grundlagt som flådebase i
I erobrede den svenske konge Karl Blekinge fra Danmark, og Karl ønskede at holde på den nyerhvervede landsdel. Den svenske flådes hovedbase blev flyttet fra skærgården ved Stockholm til det mere isfrie farvand ved Karlskrona. I blev byen grundlagt af Karl som hovedbase for den svenske flåde.
Sverige var dengang en stormagt med interesser langt ind i Østersøen. Blandt ærkefjenderne var Rusland og Danmark. Med grundlæggelse af byen og flådebasen ville Karl skabe et stærkt forsvar mod syd og manifestere det svenske riges storhed og magt. Skærgården, der ligger som en beskyttende ring af øer omkring Trossö, var afgørende for, at flådebasen og byen blev anlagt her. Den nye by blev anlagt med brede gader og flere monumentale bygninger inspireret af italiensk byggestil.