Utrikespolitiska deklarationen &#; världen krymper
Idag presenterade utrikesminister Tobias Billström (M) sin andra utrikespolitiska deklaration. Deklarationen lägger fram regeringens utrikespolitiska prioriteringar för året som kommer och följs av en utrikespolitisk debatt i riksdagen.
När en utrikespolitisk deklaration presenteras brukar den inledas med att benämna en stor aktuell situation. Förra året inledde utrikesministern med att kommentera jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien, året innan lyfte den dåvarande utrikesministern Rysslands invasion av Ukraina.
I år var detta dock inte fallet. Istället för att benämna den ofattbara humanitära katastrofen som Israels urskillningslösa bombningar mot Gaza har lett till, inledde utrikesministern med att prata om vårt samarbete inom Norden och Baltikum.
Palestina och Gaza
I Gaza har nu över 28 personer dödats, varav 10 är barn. Nästan 68 människor har skadats och 1,3 miljoner människor befinner sig på flykt inom den mycket begränsade yta som Gaza utgör, över av dem är barn. De platser de flyr till blir nya mål. Först flydde de, på uppmaning av Israel, söderut. Nu flyr de istället norrut, efter
Utrikesdeklarationen Sverige och säkerhet i fokus
Regeringens utrikespolitiska prioriteringar ligger fast; närområde, säkerhet och handel präglar årets utrikespolitiska deklaration. Kanske var det mest anmärkningsvärda att regeringen valde att inte markera mot Trump-administrationens beslut. Här följer plattformens analys.
Sammanfattning i punktform
- Fortsatt starkt fokus på säkerhet, handel och närområde.
- Utrymmesmässigt allra störst fokus på hotet från Ryssland och hur Sverige ska hantera det.
- Jämställdhet: mindre rättigheter, mer ekonomisk egenmakt.
- Tydliga hänvisningar till folkrätten, inklusive humanitär rätt och internationella domstolar.
Vi saknar:
- Svar på hur regeringen tänker agera med anledning av Trump-administrationens biståndsstopp och gag-rule.
- Klimatkrisen som aspekt i säkerhetspolitiken och fokus på de som drabbas värst av klimatkrisen.
- Omnämnande av barn.
- Omnämnande av skuldkrisen eller andra behov av stora finansiella reformer globalt trots det globala toppmötet om utvecklingsfinansiering i år.
- Agenda
FN, Agenda och samstämmighet
Utrikesdeklarationen anger att folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhets
Utrikesdeklarationen Fokus på Sverige, säkerhet och handel
Ett av de mest framträdande inslagen i deklarationen är betoningen på hotet från Ryssland och hur Sverige ska hantera det, särskilt i ljuset av landets Nato-medlemskap. Samtidigt lyfter regeringen vikten av folkrätten och stödet till internationella domstolar.
Jämställdhetsfrågor får ett mer begränsat utrymme i årets deklaration och betonas främst ur ett ekonomiskt perspektiv snarare än som en fråga om rättigheter. Klimatkrisen omnämns, men saknar en redogörelse av dess betydelse för säkerhetsfrågor eller vikten av att möta behoven hos hårt drabbade länder och grupper. Det verkar inte som att regeringen ser något behov av att öka takten i det globala klimatarbetet. Deklarationen saknar även helt referenser till Agenda Även viktiga globala finansiella utmaningar, som skuldkrisen och behovet av reformer, uteblir.
Det mest förvånande i dagens världsläge är att utrikesministern helt utelämnade Trump-administrationens chockbeslut att stoppa all verksamhet inom världens största biståndsmyndighet, USAID. En glädjande aspekt i årets utrikesdeklaration är att regeringen lyfter bortglömda kriser, som i DR Kongo och Sudan,
Debatt om Sveriges utrikespolitik
Den 12 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken.
- Tid: Onsdagen 12 februari klockan 9
- Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm
Hitta till riksdagen
Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året – i februari varje år. Då presenterar utrikesministern den utrikespolitiska deklarationen, som anger vilken utrikespolitik regeringen vill driva. I samband med deklarationen debatterar riksdagspartierna sin syn på utrikespolitiken.
Debatten är öppen för allmänhet och media. Debattens första del tolkas till engelska och teckenspråk.
Debatten är uppdelad i två delar. I den första delen deltar en företrädare från varje riksdagsparti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala. Ta del av debattreglerna via talarlistan.
Talarlista med debattregler
Webb-tv
Debatten går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv. Den första delen av debatten tolkas till engelska och teckenspråk.
webb-tv
För m
.