Att dela det odelbara – Starkt jämlikhetsideal i ungas preventivmedelsarbete
Strax före jul disputerade sociologen Marie Larsson med avhandlingen The work of contracepting: young people's experiences and practices with contraceptives in Sweden där hon visar vilket stort arbete det kan vara för unga människor att välja, prova och utvärdera preventivmedel. I intervjuer med unga personer kom det fram att arbetet inte bara involverar individen utan också andra, som vårdpersonal, familj och vänner. Partnern är särskilt viktig, framför allt i långvariga relationer och i synnerhet när graviditetsprevention är målet med preventivmedel. Det finns ett starkt jämlikhetsideal som är svårt att leva upp till när det inte finns så många vägar att gå. I det ingår också en moralisk dimension som säger att du ska använda preventivmedel som en god och ansvarsfull medborgare och människa.
Uppgiften ska delas, det vill man. Men hur?
– Det skapar frustration, ilska och osäkerhet. Det finns valmöjligheter för de som kan bli gravida men många är inte nöjda med sina erfarenheter och det rör upp känslorna som ibland riktas mot partnern. Att hantera känslorna är en stor del av preventivmedelsarbe
Att dela det odelbara - Starkt jämlikhetsideal i ungas preventivmedelsarbete
Idealet enligt ny forskning är ett annat och handlar om en jämlik fördelning av preventivmedelsanvändningen och arbetet runt omkring. Något som inte är så lätt när det finns få alternativ som kan användas av män.
Strax före jul disputerade sociologen Marie Larsson med avhandlingen The work of contracepting: young people's experiences and practices with contraceptives in Sweden där hon visar vilket stort arbete det kan vara för unga människor att välja, prova och utvärdera preventivmedel.
Svårt att leva upp till ideal
I intervjuer med unga personer kom det fram att arbetet inte bara involverar individen utan också andra, som vårdpersonal, familj och vänner. Partnern är särskilt viktig, framför allt i långvariga relationer och i synnerhet när graviditetsprevention är målet med preventivmedel. Det finns ett starkt jämlikhetsideal som är svårt att leva upp till när det inte finns så många vägar att gå. I det ingår också en moralisk dimension som säger att du ska använda preventivmedel som en god och ansvarsfull medborgare och människa.
- Det skapar frustration, ilska och osäkerhet. Det finns
Preventivmedel och unga kvinnor: vilka är fördelarna och riskerna? + Typer
Preventivmedel har funnits i någon form sedan medeltiden. Preventivmetoder används i olika former både i mindre utvecklade länder och i de mest utvecklade.
Preventivmedel måste uppfylla vissa krav på ofarlighet, enkel tillämpning och, sist men inte minst, tillförlitlighet.
I dag finns det naturliga metoder för att förhindra befruktning, barriärmetoder och kemiska metoder, sterilisering och sist men inte minst hormonella preventivmedel i olika former.
Preventivmedel och unga kvinnor (flickor)
Under senare år har det skett en ökning av användningen av preventivmedel, särskilt hormonella preventivmedel, bland unga kvinnor och flickor.
Bådeåldern för menarche (första menstruationen) och åldern för kotarche (första samlaget) sjunker för närvarande. Av denna anledning ökar också efterfrågan på och användningen av preventivmedel bland unga kvinnor - ungdomar -.
När det gäller minderåriga kvinnor bör en pediatrisk gynekolog förskriva hormonella preventivmedel till personer under 18 år endast med samtycke från deras föräldrar eller vårdnadshavare.
Enligt Europeiska unionen är det dock möjligt att förskriva
Kostnadsfria preventivmedel till unga
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft i uppdrag att följa upp och analysera införandet av kostnadsfria preventivmedel till unga under 21 år. Syftet med kostnadsfria preventivmedel var att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter. Vi har analyserat statistik för uthämtade hormonella preventivmedel och antalet tonårsgraviditeter innan och efter att preventivmedel blev kostnadsfritt. På så sätt har vi försökt att se hur kostnadsfriheten har påverkat andelen kvinnor som har hämtat ut preventivmedel och förekomsten av oönskade graviditeter.
Våra slutsatser är:
- Efter att kostnadsfriheten infördes har andelen kvinnor i åldern 15–20 år som har hämtat ut och antagligen använder preventivmedel ökat. Framför allt har andelen kvinnor som har hämtat ut långtidsverkande preventivmedel, som spiral och p-stav, ökat.
- Vissa grupper har hämtat ut preventivmedel i mindre utsträckning, särskilt kvinnor som bor i områden där en stor andel personer har utländsk bakgrund.
- Antalet aborter och tonårsfödslar har minskat men varierar mellan grupper med olika socioekonomiska förhållanden. Minskningen kan vara en följd av en
.