Lista på värnskatten: Politiker de stora vinnarna
Den största reformen när budgeten presenterades förra veckan av finansminister Magdalena Andersson var avskaffad värnskatt.
Beslutet väntas kosta 6,1 miljarder per år i uteblivna skatteintäkter, och det är politikerna själva som i störst utsträckning gynnas.
77 procent av Sveriges politiker och högre ämbetsmän betalar värnskatt i dag, vilket är högst av alla yrkesgrupper.
För bankchefer och direktörer är siffran 70 respektive 60 procent. Det visar siffror som SCB har tagit fram på uppdrag av Arbetet.
Värnskatten betalas av de personer i Sverige som har en månadslön över 61 kronor.
utgjorde andelen värnskattebetalare 8 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.
Som jämförelse tjänar en genomsnittlig svensk löntagare 33 kronor i månaden, enligt LO:s senaste lönerapport.
Arbetare i ett LO-yrke tjänar 26 kronor i snitt, vilket alltså är mindre än hälften av gränsen för värnskatten.
Bland undersköterskor, kassapersonal, städare och barnskötare är det 0,1 procent som kommer att få ta del av skattesänkningen.
Inom LO-yrkena är det lokförare som har en högst andel som betal
Värnskatten togs bort 1 januari som en del av regeringens höstbudget och en del av januariavtalet mellan S, MP, C och L. Vad är värnskatt, var går inkomstgränsen och vad betyder det för skattebetalarna att den avskaffades?
Värnskatt var en femprocentig tillfälligt utökad statlig skatt på högre inkomst. Den infördes för att förstärka statskassan vid särskilda behov, exempelvis under krig eller efter en svår lågkonjunktur. En sådan värnskatt tillämpades i Sverige under första och andra världskriget, samt åren till
Skatten, om 5 procent, togs ut på årsinkomster över kronor, alltså 61 kronor i månaden. Gränsen i Skatteverkets skrivning är egentligen lägre, kronor, men tack vare grundavdraget blir gränsen i praktiken kronor om året.
Så påverkas ekonomin
För statsbudgeten står värnskatten för en mycket liten del av de totala skatteintäkterna. Omkring 0,5 procent. Däremot är skatten oerhört laddad ur ett politiskt perspektiv. De som är för skatten tycker att höginkomsttagare ska vara med och betala mer i skatt medan kritikerna tycker att skatten är orättvis. Oavsett var man står i den politiska debatten får avskaffandet en direkt effekt på den som tidigare betalade värnskatt.
Sk
Så påverkas du av slopad värnskatt
Uppdaterad | Publicerad
Så påverkas du av slopad värnskatt
”Vad är värnskatt?”
Det var en av de mest googlade frågorna
Här reder vi ut begreppet – och vad den nu slopade skatten betyder för dig.
Den första januari avskaffades värnskatten, som en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Vad är värnskatt?
Värnskatten infördes som en tillfällig skatt för att rädda Sveriges ekonomi under finanskrisen.
Det var en tilläggsskatt på fem procentenheter för den som under hade en årsinkomst på mer än kronor, alltså 61 kronor i månaden.
Vilka påverkas av den slopade värnskatten ?
Värnskatten berör dem med allra högst löner. Enligt finansdepartementets beräkningar handlar det om cirka personer.
– Det kan kännas orättvist att de som har höga löner blir av med den här skatten eftersom den bidrar med 6,1 miljarder till statskassan, har börskrönikören Patricia Hedelius tidigare sagt till Aftonbladet.
–Problemet var hur den infördes. Den infördes som en temporär skatt, det är därför den avskaffas, tillägger hon.
När skatten slopats får de som tjänar 75 kronor – medianlönen i
Senast uppdaterad:
Värnskatten avskaffades men dess aktualitet återkommer fortarande, allt som oftast i form av politiska förslag från olika aktörer. Kortfattat så var värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man började betala vid en särskild årsinkomstnivå.
Värnskatten är idag avskaffad men infördes från början som en tillfällig åtgärd. Varför de extra fem procenten kallas för värnskatt beror på att den från början endast var tänkt som en temporär åtgärd efter talskrisen. När den infördes stod det faktiskt i lagtexten att den skulle avskaffas tre år senare, men så blev det alltså inte. Istället bytte den namn och blev en del av den statliga inkomstskatten.
Värnskattens effekt på skatteintäkterna har utvärderats i flera steg och Långtidsutredningen tittade redan på frågan och kom fram till att värnskatten kunde tas bort utan att statens skatteintäkter behövde minska. Det råder stor enighet om denna slutsats, vilket bland annat framgår av rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO). skrev även Finansdepartmentet i sitt förslag till att ta
Ökade klyftor när värnskatten tas bort
Slopad värnskatt innebär en skattesänkning på i snitt 17 kronor för de som tjänar mest i landet, enligt Finansdepartementet.
Plånbokseffekten blir större ju mer du tjänar. Ligger årsinkomsten på 1,5 miljoner kronor sänks skatten med 39 kronor.
Förslaget väntas bli skarpt när höstbudgeten presenteras den 18 september.
LO:s Ola Pettersson har flera invändningar mot förslaget.
Han pekar på ökade inkomstklyftor och att skattesänkningen till övervägande del gynnar män.
Enligt beräkningar är 73 procent av de som berörs av slopad värnskatt högavlönade män.
Professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen som Sverige befinner sig i.
– Det kan vara bra tajming, säger han.
Resonemanget bygger på att sänkt skatt ökar hushållens konsumtion.
Fast han tillägger att denna effekt troligen hade blivit större om lågavlönade hade fått en lika stor skattesänkning.
– Höginkomsttagare sparar ju en stor del av sin inkomstökning, säger han.
LO:s Ola Pettersson håller i stort sett med.
– Som konjunkturstimulans är borttagen