Innehåll
Dovhjorten
Dovhjorten är en idisslande växtätare, liksom övriga hjortdjur. Den är mindre selektiv i sitt födoval än till exempel älg och rådjur, och betar gärna gräs om sommaren eller äter gräsensilage om vintern. Den tillhör sedan talet officiellt den svenska faunan, trots sin bakgrund i delar av Medelhavsområdet och Mellanöstern. Idag förekommer den i många olika delar av världen, inklusive norra Europa, Oceanien, Nordamerika, och Afrika.
Dovhjorten är ett flockdjur som trivs i både skog och jordbruksmark och hindarna (hondjuren) föder vanligtvis en kalv. Hjortarna (handjuren) kan väga upp till kg levande och hindarna upp till ca kg. Flera olika färgvarianter förekommer: fläckig, svart, viltfärgad och vit.
Kalvarna föds i juni-juli, vilket är ca en månad senare än för de ursprungliga svenska hjortdjuren älg, rådjur och kronhjort.
Innehåll
Kronhjorten
Kronhjorten är ett för Sverige ursprungligt hjortvilt, och rester av den svenska ursprungspopulationen kan hittas i södra Skåne. Numera lever den i vilt tillstånd i stora delar av södra Sverige, men förekommer även i Norrland. Dock är majoriteten av vilda populationer vanligen rymlingar från hägn, med a
Tuberkulos hos hjort
Sjukdomsinformation
På försommaren påvisades bovin tuberkulos (infektion med M. bovis) för första gången i ett svenskt hjorthägn. Fyndet gjordes vid obduktion av en självdöd dovhind. Sjukdomen påvisades sedan i ytterligare tolv dovhjortshägn. Samtliga hjortar i dessa hägn avlivades. Alla hägn som sålt till eller köpt från de drabbade hägnen spärrades, vilket i huvudsak innebär att de inte får förflytta djur. I dessa hägn har tuberkulintestning eller slakt av djur i undersökande syfte genomförts. Genom smittspårning och DNA-analys av M. bovis-isolat har det kunnat fastställas att smittan infördes till Sverige med importerade dovhjortar från Storbritannien våren
Kontrollprogram
Sommaren startade ett frivilligt kontrollprogram. Inom programmet förklarades hjorthägn fria från tuberkulos genom att alla hjortar i hägnet tuberkulintestats tre gånger. Vissa hägnägare valde i stället att slakta ut sin besättning och byta ut djuren mot tuberkulosfria hjortar som testats i annat hägn. Alla hjortar som slaktades eller dog i anslutna hägn skulle undersökas avseende tuberkulos av en veterinär. Levande hjortar fick endast flyttas (f
Hägnat vilt
Blekinge
Joacim Granhof
Riksdagsmannagården, Törnerydsvägen , 46 Trensum
‑ 37 02
Blekinge
Rickard Havby
Västra Prinsgatan 20 A, 35 Karlskrona
21 36
Blekinge
Tim Ljungkvist
Skogsvägen 17, 30 Rödeby
‑ 11 99
Blekinge
Nils G. Olsson
Lökaryd , 00 Jämjö
‑ 23 16
Blekinge
Magnus Petersson
Germundsmålavägen 41, 92 Karlskrona
‑ 71 64
Blekinge
Peter Widebrant
Askunga , 30 Rödeby
‑ 48 25
Dalarna
Jan Petterson
Djupuddsvägen 35, 90 Grängesberg
‑ 27 74
Dalarna
Rasmus Vikström
Fiskarheden B, 68 Transtrand
08 23
Gotland
Andreas Wiklund
Fole Stora Tollby , 75 Visby
26 51
Halland
Jonas Albjär
Ahla , 93 Laholm
‑ 64 51
Halland
Rasmus Gjerulf
Susegården, Lilla Brygghuset , 77 Getinge
‑ 82 52
Halland
Mikael Peterson Lunde
Bumerangen 7, 34 Laholm
‑ 53 05
Halland
Christoffer Schildt
Furugatan 4, 45 Veinge
‑ 50 52
Halland
Peder Tham
Susegården, Källhagen , 77 Getinge
‑ 12 14
Jämtland
Matti Ohlsén
Storgatan 8B, 93 Hede
‑ 84 40
Jämtland
Anna Persson
Storgatan 8
Svenskarna äter mycket hjort, totalt cirka 3 ton per år. Endast en liten del av det produceras i Sverige, totalt ton per år. En stor del av det importerade hjortköttet kommer från Nya Zeeland där de största producenterna har nästan lika många hjortar som hela Sveriges hägnade hjortpopulation.
| För jakt, avel eller kött. Hjortuppfödningen i Sverige är väldigt liten, trots att vi är ett av de länder i världen som äter mest hjort. Foto: Rolf Eriksson |
Vilda djur i hägn
Uppfödningen av hjort i hägn har pågått i Sverige sedan talet. Trots det är hjortuppfödning fortfarande en relativt okänd näring. I Sverige får man sedan ett antal år endast hägna hjortar som anses höra till den svenska faunan. Det betyder att man idag får hägna kronvilt (”kronhjort”) och dovvilt (”dovhjort”). De betraktas som ”vilda djur i hägn”. Båda arterna är lämpliga att hägna då de är polygama och lever i tämligen stora flockar starkt
.